TRÄNING Del 3 - Varför bör man träna?
Fysisk aktivitet har många hälsorelaterade fördelar. Att regelbundet vara fysiskt aktiv kan enligt 2008 Physical Activity Guidelines for Americans (1, 2):
- Öka chanserna att leva ett längre och friskare liv.
- Hjälpa till att skydda kroppen från att utveckla hjärtsjukdomar och stroke eller förstadier till dessa, samt högt blodtryck och oönskade blodfettsvärden.
- Hjälpa till att skydda kroppen från att utveckla vissa cancertyper, såsom kolon- och bröstcancer, och möjligen också lung- och livmodercancer.
- Hjälpa till att motverka typ 2-diabetes och metabolt syndrom.
- Hjälpa till att motverka benskörhet.
- Minska risken att falla och förbättra den kognitiva förmågan hos äldre vuxna.
- Lindra symtom på depression och ångest och förbättra humöret.
- Motverka viktökning, främja viktminskning (särskilt i kombination med minskat kaloriintag) och hjälpa till att bibehålla vikt efter viktnedgång.
- Förbättra hjärt-, lung- och muskelfunktion.
- Förbättra sömn.
Man har även kommit fram till att:
- Lite fysisk aktivitet är bättre än ingen.
- Hälsan gynnas överlag av fler fördelar vid ökad fysisk aktivitet (högre intensitet, frekvens och/eller tidsintervall).
- De flesta hälsorelaterade fördelarna erhålls genom måttligt intensiv fysisk aktivitet (t.ex. en rask promenad), minst 150 minuter i veckan. Ytterligare fördelar inträffar genom mer fysisk aktivitet.
- Både uthållighetsträning och styrketräning är fördelaktiga.
- Positiva hälsoeffekter erhålls oberoende av individens ålder och etnicitet, och oberoende av eventuella funktionshinder.
- Fördelarna med fysisk aktivitet överväger starkt risken för negativa utfall.
I en studie (3, 4) från 2002 undersökte man 6213 amerikanska krigsveteraner i 6 år och jämförde risken för dödsfall i förhållande till personernas olika arbetskapaciteter. Arbetskapacitet kan definieras som den maximala fysiska ansträngningen en person kan upprätthålla (5). Försökspersonerna delades in i 5 åldersjusterade grupper, 1 till 5, där 1 motsvarade de med lägst arbetskapacitet och 5 de med högst (se figur).
Resultatet blev att risken för dödsfall var 4,5 gånger större bland de som hade lägst arbetskapacitet, jämfört med de som hade högst. Varje steg (1 MET) av förhöjd arbetskapacitet motsvarade en förbättring i överlevnad med 12 procent. Dessutom visade man, efter åldersjustering, att den faktor som bäst kunde förutspå en ökad risk för dödsfall var just arbetskapaciteten, följt av bl.a. rökning, högt blodtryck och diabetes.
2. http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/staying-active-full-story/
3. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa011858